Mejerskan Ulrika Eleonora Lindström i Burträsk fick 1872 instruktioner om tillverkning av Västgötaost. Den dagen ansvarade hon ensam för mejeriet och var därför tvungen att då och då ägna sig åt annat. Det här ledde till upprepade värmningar och rörningar, och vid alla uppehåll fick ostmassan vila. Det skulle visa sig vara ett lyckosamt misstag, än i dag gäller i stort sett samma mönster för tillverkningen. Denna ost med sin täta konsistens och sin kraftiga, fylliga smak är en ren fröjd!